Årstaviken för några år sedan
Skön massage, underbar powerwalk runt Årstaviken, en septemberfredag när den är som allra vackrast...precis som den var den där dagen, den 9/9 1991, när pappa somnade in för alltid.
Vet inte om det är därför, eller inte alls därför, men jag känner mig lite melankolisk. Det är något med höstdagar som får mig att tänka lite extra på att livet är flyktigt.
När vi hade gått en liten bit med hundarna, träffade vi på en kvinna med en huskyblandning. Hundarna ville hälsa på varann, och plötsligt såg jag att matte var Elins och Jacobs gamla dagisfröken Annelie! Jag har inte sett henne på säkert 15år. Hon bodde tidigare i mina kvarter och har alltid haft hundar. Nu bodde hon på Bondegatan och var pensionär. Cool kvinna med speciell resning. Tyckte alltid att hon var lite lik Monica Zetterlund, det tyckte jag nu med.
I helgen är det jobb både lördag och söndag. Jag ska dock ändå njuta lite av fredagsfeelingen och öppna en flaska vin. Jacob är på bio, så det blir jag och katterna hemma ikväll.
Ska tänka lugna höst-tankar och låta mig själv vara melankolisk.
Trevlig fredagkväll!
Dagisfröken :)
Kommentarer
Skicka en kommentar