Fortsätt till huvudinnehåll

Ingen husky


Inte den här gången....


Pratade med en av hundförarna imorse på Hundstallet, hon sa , som jag anade, att huskies gärna jagar allt som rör sig. Deesutom gräver de gärna gropar och ylar så fort de är ensamma, nära vargsläktingar som de är. Så ingen Utah till oss. Vi får vänta in den perfekta fula lilla mopsen eller bulldoggen helt enkelt.
Imorgon är jag ledig, det ska bli skönt eftersom lördagen också blir en jobbdag i Kista. Stora Utbildningsdagen minsann. Jag har säkert redan skrivit det här, men jag ska alltså vara miljöpatrull i 4 timmar (läs:plocka sopor). Sen ska jag gå på nåt jobbigt pass, kommer inte ihåg vad det hette, och sen avsluta med YinYoga. Är lite skeptisk till detta, förra året var det värsta öken-tönt-yogan, men vi får väl se.
Vill resa nånstans, semestern i somras blev så kort och nu är det redan höst, höst, höst. Paris kanske, så fort jag får tag på en billig biljett. Där har jag ju "hotell" väntandes.
Känner mig lite rastlös ikväll.
Imorgon ska jag ta en långrunda tänkte jag, ganska lång iaf. På kvällen blir det AfterWork med KI-tjejerna, ska bli mysigt.
Nu ska jag sitta här och vara lite mera rastlös.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...