Fortsätt till huvudinnehåll

Rätt nöjd


Jag väljer alltid den längsta vägen :)

Tog mig runt 10 km:s-banan springandes, ej gåendes som många andra - gick i Abborrbacken, den var brant och tar liksom aldrig slut. Väldigt mycket folk och rätt trångt på sina ställen, men det kändes ändå bra, och jag kunde spurta ordentligt in i mål. Härligt höstväder var det också, och kul att göra nåt sånt där ibland, det ger lite inspiration och mersmak tycker jag :)
Sen skulle jag passa på att hälsa på Carin, som jobbar på Scandic Hotell Foresta. Jag kunde då ha valt att bara cykla samma väg tillbaka till bron och sen till Millesgården, men nejdå, jag tänkte ta en smartare väg. Och då vet vi ju vid det här laget hur det går, jo, jag cyklar vilse förstås. Så den lilla biten på max en kvart tog väl ca 50 minuter istället. Vad trött jag blir på mig själv.
Sen cyklade jag raka vägen hem, den tråkiga Lidingövägen, men hem kom jag och snabbt gick det. Sen blev det kebabpizza, ett glas rött och "Mördare okänd" samt en påse Fruxo.
Rätt nöjd med en aktiv och avslutningsvis superdegig söndag!
Låt veckan börja!

Carins tjusiga arbetsplats - schysst läge!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!
Skicka en kommentar
Läs mer

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!
Skicka en kommentar
Läs mer

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...
Skicka en kommentar
Läs mer