Fortsätt till huvudinnehåll

Min son är bäst i världen

Idag fick jag mig mitt livs överraskning.
Sonen kom hem md en kasse och sa: "här är din födelsedagspresent". Jag tittar i kassen, och det är en DATOR! Min son är helt enkelt världens bästa bästa bästa...helt fantastiskt :)
Något annat som är fantastiskt just nu är vädret. Vi tog vårt varv runt Laduviken och upp för Fiskartorpsbacken.Vi såg bl.a detta:

svanar med ungar!

nästan för idylliskt för min smak!
nu går vi vidare, matte! svanar har vi sett förr!
hemma hittade vi den här slappisen

sensommaren är varm och det är skönt att sova på balkongen
Jag tog också det lugnt på eftermiddagen. Kände ett starkt behov att läsa något bra, något med vackert språk, och jag började läsa "Den blå rullgardinen" av Agnes von Krusenstierna.
Jag vet inte, jag är så trött på all dumhet, allt behov att få enkel, billig bekräftelse genom alla sociala medier. Jag var tvungen att avinstallera Instagram från min telefon, det är så idiotiskt med alla som lägger upp pinsamma patetiska bilder för lite ynka bekräftelse...jag orkar inte. Dumheten står som spön i backen. Ibland vill jag inte se mina vänner och kollegor på det sättet. Bättre att inte få det upp i ansiktet varenda dag. Jag blir deprimerad annars.
Jag vill så väldigt gärna arbeta med något som är på riktigt, som snuddar vid det som är viktigt och gör livet meningsfullt, istället för att stå där och vara glad och uppmana folk att köpa ett Allträningskort.
Som om det var vad livet går ut på.
När det finns operor av Wagner och Strauss och musik av Sibelius och Brahms och en miljon andra.
Slut för nu!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer