Fortsätt till huvudinnehåll

Augustiluft och nystart

Mmmmm, underbart skön luft ute! Hösten är nära, men det är ändå varmt och man kan bada. Det åskar lite och sen är det varmt igen.

Smilla mår bra när det inte är så varmt längre, och jag med.

Har haft ett par dagar av funderingar och planer. Och nu skrider jag till verket. Hade liten lunchträff idag med gamle vännen/kollegan/regissören W. Vi satt och häckade på Östra Stations restaurang och det kändes bra och rätt.

Men nu tar vi och avslutar New York-uppdateringen! Here we go!

ytterligare en cool vägg i williamsburg

i skuggan på union square efter lite bokshopping!

bokshopping...igen :)


fler coola väggar

fulsnygg bakgård
goda japanska bönor på coolt (what else?) ställe i Brooklyn, vad hette det nu? Yanoubi? Näää....Yebisu! Fantastsiskt goda nudlar!

fulsnygg bakgård med katt


firade min födelsedag med att gå på manikyr!

bara tio dollar!

nöjd :-)

hängde lite nere vid williamsburg market. det var varmt och vi läste och hade det skönt.

sen hängde vi på vårt tak




Och sen var det inte mycket kvar av dessa otroliga dagar i den otroliga staden New York.



vårt hem från taket sett. så otroligt coolt att det nu känns overkligt...

födelsedagsfirande!

allt packat för avresa...snyft. kändes svårt att lämna stället.

lapp vid en telfonkiosk. tyckte den kändes mitt i prick. eller nåt.

ett sista gung i deras cirkus cirkör-tyg-grej

den söta texten till en nyfödd
Och plötsligt, nää kanske inte plötsligt direkt eftersom planet var försenat och jag missade min anslutning i Paris, men nåja, så småningom var jag hemma igen.
Borta bra men hemma bäst heter det ju, men i detta fall vet jag inte. New York kändes som "Hemma bra men NYC bäst" eller nåt i den stilen.
Världens coolaste stad.
See you soon!

födelsedag!

kattslagsmål!

vem är den överlägsne? (svar tussen, men roland fattar inte det)

mer födelsedag

kattbuffé. NOT.

söt-hunden

mannen med rörlig ryggrad

och lite rosor!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...