Fortsätt till huvudinnehåll

En ny strålande dag på jobbet

 
Den här dagen började bättre.
Igår var jag så trött och jetlaggad på kvällen, att jag tänkte att jag aldrig mer ville gå till jobbet. Somnade på golvet på eftermiddagen när jag kom hem efter den stressiga morgonen, och gick nästan i sömnen på sista kvällspromenaden.
Idag är Smilla med mig här, något hon tycker är väldigt spännande, speciellt innan folk har kommit och hon får gå en runda med mig i lokalen. Många intressanta dofter finns att följa, gammal svett och sånt. Härligt helt enkelt.
Det är strålande fantastiskt högsommarväder ute, och imorgon jobbar jag bara två timmar, så nu känns livet lite bättre.
Ska lägga upp lite fler NYC-bilder tänkte jag. Här kommer ett gäng till!
Man kunde hyra små båtar som åkte runt på en damm i Central Park. Ganska tråkigt men sött.

På söndagen var det marknad i Williamsburg, och även gatorna var fulla av försäljare och andra sköna existenser.

oj nu blev det oordning...det här är ju innan-middagen-snackstajm. Jaja, vi kör väl på det, då!

Mums mums!

sådärja, nu är vi på väg till marknaden! Kolla vilka mysiga hus och gator!


Här kunde man sitta och pausa lite i värmen. Mulet och plus 35 grader var det väl ungefär. Puh.

Lunchtajm! Grillad macka med massa gott i!

en ny cykel skulle jag gärna vilja ha
Efter denna pärs var vi överhettade och trötta, och bestämde oss att ta tåget till Coney Island för att bada. Sagt och gjort!

Vår station, Bedford Avenue, Brooklyn!


såhär ser the subway ut inuti, en del tåg iaf

och såhär silvriga är de utanpå

hej elin
framme! atlanten väntar!

kolla vilken otroligt stor vit arm! Snyggt ;)
Sen ville inte min lilla mobilkamera vara med längre, utan Elin fick stå för fotograferandet därute. Titta gärna in på hennes blogg, länk finns i min blogglista här bredvid! Hon har tagit massa jättefina bilder.

avslutar med denna fina skylt på en bänk i central park!
Nu ska jag ägna mig åt de tappra motionärerna som kommer hit en sån här vacker dag för att träna inomhus.
Hej så länge!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...