Fortsätt till huvudinnehåll

Inatt jag drömde...

...något som var en enda röra. Det var sjunga Isolde, det var jympapass, det var något med Henriks 50-årsdag, som ju infaller idag, ja, jag kommer faktiskt inte ihåg. Det var helt enkelt en blandning av allt som hänt och händer de närmaste dagarna.
Men för att återgå till verkligheten: jag rullade iväg på min cykel till jobbet. Inte för att jobba, nejdå, nej, jag skulle testa att gå på Thereses jympapass. Jag läser hennes blogg, se här i listan bredvid, (Iron and dedication) och var nyfiken på hur det kunde vara.
Det var jätteroligt! Jobbigt, bra musik, askul och kändes proffsigt och genomtänkt. Fem Friskiströjor av fem, pling!
Det är fortfarande ett fantastiskt sommarväder, och när jag kom hem, var det dags för lilla Smilla att gå ut igen. Hon fick gå och bada, det var ju så varmt. Och ligga i gräset och lukta och rulla sig.
glad efter passet!

nöjd sötnos

härligt!
Senare är det som sagt dags för 50-årskalas. Jag ska slöa lite och äta glass på balkongen innan jag går ut med Smilla en gång till.
Imorgon är det jobbdag, men inte så lång eftersom jag delar med Sandra. Behöver lite sovmorgon efter festen, skulle kännas trist att behöva gå hem jättetidigt.
Brunnsviken i september. Högsommar!

sötnos

sötnos två.
Hejdå!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer