Fortsätt till huvudinnehåll

Inspiration och väninnor

Igår var det dags för F&S´årliga inspirationsdag för alla funktionärer och anställda. För första gången var det inte obligatoriskt att jobba denna dag, utan vi fick bara gå dit och vara med på det vi ville.
Jag hade bokat två klasser och lunch.
Av någon outgrundlig anledning blev det lite bråttom på morgonen, och dessutom upptäckte jag att yoghurten var nästan slut. Nåja, tänkte jag, jag ska ju börja med ett lugnt pass och hinner säkert ta en macka där.
Men passet var inte lugnt och jag hann inte ta någon macka. Dessutom tyckte jag inte ens att passet var bra och det var alldeles för trångt. Snubben som ledde, och som själv hade skapat passet, envisades med att kalla alla rörelser engelska namn, typ the Lion och the Shrimp och så. Blev rätt löjligt. Jag sneade ur och gick för att titta på träningskläder till försäljning istället. Köpte inget eftersom min budget just nu ligger på ca 12 öre.
Skuttade in på nästa klass som också var typ frigjord kille från Göteborg som dansade sig igenom sitt pass alltmedan massorna av hänförda Friskistjejer och tanter skrek i extas. Kändes som jag var den enda otaggade på en Justin Bieberkonsert typ.
Skuttade mig igenom hela iallafall.
Sen var det lunch. Träffade gammal vän, satt och pratade i solen. Sen hade jag fått mer än min beskärda del av inspiration och cyklade hem för att fixa inför väninnornas ankomst. Först hundpromenad, vädret var helt ofattbart vackert, ont-i-hjärtat-vackert. Sådär vackert som man tycker något är när man vet att det snart är över.
Sen kom dom, vi åt, drack och hade en jättemysig kväll. Måste säga att det var betydligt mer inspirerande än inspirationsdagen! Väninnor, det är allt nåt fint, det!
och roland är också nåt fint!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...