Fortsätt till huvudinnehåll

Mitten av december

Idag har vi åter en grå, regnig, mörk dag. Det är snart bara en vecka till jul, och den där snön och friden och julkortsromantiken har inte infunnit sig ännu. Jag hoppas fortfarande på att den kommer. Jag ska vara ledig i jul och Elin kommer hem, och för första gången på, ja, vad ska jag gissa på? - 20 år? - ska jag inte sjunga i kyrkan på julafton. Känns bra. Jag ordnar alltid annars väldigt lätt att jag måste en massa saker.
Vad har jag gjort senaste veckan då? Jobbat, sprungit med hunden, bråkat med mamma...en helt vanlig vecka alltså.
Kollar vad jag har för trevliga bilder att slänga upp.
Då ska vi se:

smilla fastnade i spaningsläge i bellevue en dag. vet inte vad hon såg/vädrade. själv såg jag absolut ingenting.
sen blev det strålande väder! vi joggade mot bergianska längs vattnet och hade en härlig stund!

solen stod lågt, men ljuset! aaaaaah!

gräs, pinne,springa, skutta!

livet på en pinne! om man är hund!
själv kände jag mig såhär häromdagen. tjafs med mamma och mycket jobb.
smilla tog det lugnt och somnade på äldreboendet medan jag försökte övertyga mamma om att oro är något dåligt som bara äter upp en inifrån. samt kladdar av sig på omgivningen som ett äckligt virus.

hej jag lever bara i nuet och struntar i dessa filosofiska diskussioner.
Jaha, nu är det väl snart dags att gå ut i det pissiga regn-och blåstvädret. Sen väntar lite jobb på F&S City och sen är det kväll.
Ajöss och trevlig nästan-jul-vecka!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer