Fortsätt till huvudinnehåll

Sorg

På en av sina favoritplatser


Den 25 juli 1999 hittade jag en liten mager kattflicka som gick och skrek nere vid Brunnsviken.

Hon fick följa med mig hem. Vår käre katt Gunnar hade blivit överkörd i Köpenhamn och jag längtade efter att åter ha en sån där liten personlig varelse, som en katt ju är, i mitt hem.

Lisa, som hon fick heta, växte upp till en bestämd liten dam som satte sig i respekt hos alla som mötte henne.

Trisse sover på balkongen
Hon följde mig i livet, flyttade med mig, blev en liten tjock tunna som var helt matfixerad, hittekatt som hon var. Vi skaffade en kattkompis vid namn Trisse till henne, som tyvärr dog hösten 2010. Tack vare honom fick hon annan sysselsättning  i livet än att sitta och vänta på nästa måltid. De var med mig i Värmland, Lisa följde mig när jag plockade svamp, hon stod vid stranden och mjauade när jag simmade för långt ut, enligt hennes tycke iallafall :) Hon sov hos mig varenda natt och låg på samma ställe när vi vaknade på morgonen. Hon spann som en liten motor.

Igår hämtade vi henne hos mormor, där hon varit i en månad.
Den 25 juli i år, på dagen 13 år efter att hon kom till mig, blev hon plötsligt dålig, slutade äta, orkade ingenting, kunde knappt gå. Bara sådär, från ingenstans, blev hon ett litet, litet kattspöke, en skugga av sitt forna jag.

Idag fick hon somna in, hennes njurar hade slutat fungera och hon orkade inte längre.

Det känns så tomt efter henne. Min vän genom så många av livets allra svåraste skeden.

Att gå ut från det lilla rummet hos veterinären och lämna den lilla varma kroppen därinne kändes fruktansvärt hemskt.

Jacob kom hem från sin resa och blev alldeles jätteledsen att han inte kunnat säga hejdå till henne. Lisa har funnits i hans liv sen han var liten.

Vi sörjer och saknar dig oerhört, lilla Lisa. Vila i frid och var en fin kattängel. Hoppas du hittar Trisse bland alla små kattänglar därute.

Sista bilden på Lisa, igår på Jacobs säng
Hon såg inte alltid så glad ut ;)
Lilla prinsessan
Kyckling, alltid rätt!
Dåsa på SvD, skönt!
I Värmland förra sommaren

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi
Skicka en kommentar
Läs mer

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a
Skicka en kommentar
Läs mer

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!
Skicka en kommentar
Läs mer