Fortsätt till huvudinnehåll

Högsommar

Idag är det riktig högsommar.
Smilla blir jättetrött av värmen, försöker ta det lugnt med henne på dagen och ta en snabbare runda på kvällen när det är svalare.
Jag drömde något helt fantastiskt inatt, fantastiskt på så sätt att det öppnade nån hemlig dörr till barndomen. Det var både spännande och sorgligt.
Jag var med en person jag tycker mycket om i ett rum i en villa tror jag, jag bodde inte där, vet inte om min vän bodde där? Oklart. Nåja, iallafall, hittade jag en dörr i väggen och öppnade den, och plötsligt klev vi in i min barndom, min dockvagns färger och mitt dockskåps mönster och möbler och textilier. Helt surrealistiskt. Vi hade plötsligt dockor i händerna, och jag vet att jag i drömmen tänkte att nu kan jag välja att vara vuxen i denna situation eftersom dockorna var nakna och min kompis påpekade det (typ "titta, en snopp") men jag klarade inte att bli vuxen, utan lekte med i barnleken. Och tänkte att här hade vi kunnat bli två vuxna människor, men det är vi inte.
Sen fortsatte det med att jag skulle låna ut klädet till nån tjej och insåg att faktiskt andra skulle kunna ha mina kläder för jag är inte längre tjockare än alla andra.
Men minnet av färgerna och mönstren därinne i "barndomsrummet" följer mig. Och den lite sorgliga känslan av att jag inte klarar av att vara vuxen.

http://rinosyr.files.wordpress.com/2009/08/klippdocka69.jpg?w=230&h=300
Japp, såhär såg vi ut

Är det så mitt liv ser ut kanske? Vissa situationer klarar jag inte att handskas med som en vuxen människa.
Tänker också på personen i min dröm, är det en person som jag har en djupare kontakt med...? Och hur...?
Ni hör, jag är ett barn i vissa avseenden.
Jag var på Stadsmissionen en sväng och lämnade in lite grejer samt tänkte köpa nåt linne eller så. Istället kommer jag därifrån med tre cd-skivor.
Vem köper cd-skivor år 2012 liksom? Anna Ternheim, PJ Harvey och Stina Nordenstam blev det och jag känner mig nöjd med det :)

http://img.karaoke-lyrics.net/img/artists/17116/pj-harvey-157656.jpg
Snyggt omslag

Ska kolla på lilla hunden så hon inte har svimmat i värmen...
Tydligen missade jag Queen Elizabeth som hoppade fallskärm med Daniel Craig igår. Måste ha varit fantastiskt!

http://cdn.publishdev.se/cdn/1-2/901210/images/2010/drottning_elizabeth_114226756.jpg
Rätt cool tant ändå!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...