Uppochner

Idag känner jag mig lite låg igen...suck, vad trött jag blir på mig själv! Nånstans ligger det och gnager att jag inte ens får ett svar på mina provsjungningar. Känns så j-la surt. Om man vet på en gång att man inte är intresserad, kan väl den som har stått där och ändå vänt ut-och-in på sig själv och varit nervös och övat och allt möjligt, få ett "nej tack, inte den här gången??? Hur svårt kan det vara? Och är det så att uttagningsprocessen drar ut på tiden och man faktiskt inte bestämt sig ännu, kunde man kanske få svaret "vi jobbar på, vi har inte glömt dig, snart får du ett svar". Men tystnad....nej tack. Och nu är det juli och alla är väl på semester tänker jag mig. Tack å hej leverpastej liksom.
Ok, Gunilla, släpp det nu.
Svanskotan är mycket bättre, hurra för det, och i glädjerus över att återigen kunna hålla ett bra tempo anmälde jag mig alltså till DETTA :-))
Så nu blir det till att träna psyket till att traska och traska och traska. Ska också försöka att regelbundet försöka gå på ett yogapass i veckan och/eller core, för att komplettera det mer monotona gåendet/joggandet.
Men det känns kul.

  Här går några av årets deltagare