Fortsätt till huvudinnehåll

Uppochner

Idag känner jag mig lite låg igen...suck, vad trött jag blir på mig själv! Nånstans ligger det och gnager att jag inte ens får ett svar på mina provsjungningar. Känns så j-la surt. Om man vet på en gång att man inte är intresserad, kan väl den som har stått där och ändå vänt ut-och-in på sig själv och varit nervös och övat och allt möjligt, få ett "nej tack, inte den här gången??? Hur svårt kan det vara? Och är det så att uttagningsprocessen drar ut på tiden och man faktiskt inte bestämt sig ännu, kunde man kanske få svaret "vi jobbar på, vi har inte glömt dig, snart får du ett svar". Men tystnad....nej tack. Och nu är det juli och alla är väl på semester tänker jag mig. Tack å hej leverpastej liksom.
Ok, Gunilla, släpp det nu.
Svanskotan är mycket bättre, hurra för det, och i glädjerus över att återigen kunna hålla ett bra tempo anmälde jag mig alltså till DETTA :-))
Så nu blir det till att träna psyket till att traska och traska och traska. Ska också försöka att regelbundet försöka gå på ett yogapass i veckan och/eller core, för att komplettera det mer monotona gåendet/joggandet.
Men det känns kul.


http://gfx2.aftonbladet-cdn.se/image/13256547/480/normal/1ac388298a261/01s28-523fotrally1__mngl_20110701ab5x028,nyh_1.indd_9526.jpg
  Här går några av årets deltagare     


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...