Fortsätt till huvudinnehåll

Tisdag veckan före jul

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0zEzvY2GogFaSKh7fxwIyItuZgwktuLi3F5p1tTUyngtZ0YwK3Ddw3Bqz66MxoLwWQ9FNm6J927f7ilRpopgQvEZpqHZh9Xqv57VnAsviHABckyp2Xtzw-sI4QQ0O5ltNFDhoi10kMDI/s1600/Neandertalare(3).jpg
Liknar en av snubbarna på friskis, ser man på! (fast den här är snyggare)

Igår var det jobb som vanligt.

Jag stängde, det var första dagen på julschemat och vi stängde kl 21 istället för 22 på kvällen.
Två män kunde inte acceptera detta utan blev jättearga och skällde på den stackars värden och på mig också.
Två jäkla män i 35-årsåldern som skulle träna just precis (de hann ju ändå träna i nästan en timme) och var tvungna att ta ut sin frustration, brist på respekt, självupptagenhet samt det faktum att de var idioter i största allmänhet, på någon.
Jag hatar verkligen sånt beteende. Jäkla neanderthalare, gå och få en hantel i din fula rumpa, ditt äckel.

Sådär, ja, nu fick jag ur mig det :-)

Annars var gårdagen ganska tråkig, inget särskilt hände utom att allt krånglade när jag skulle räkna kassan typ.
Köpte sushi till lunch, de var inte så goda.
Är bortskämd med vår lilla sushirestaurang runt hörnet på Frejgatan.

Smakade sådär

Idag är jag ledig, och började dagen med (efter hundpromenad såklart) att sprinta bort till F&S KI för anställningsintervju.
Det gäller en tjänst på 50% i den nya lokalen på Gävlegatan (Hagastan ska den heta) som öppnar i februari.

Det kändes roligt och trevligt att sitta och prata med Catarina och Anna och sen träffa de andra där också.
Gulligt gäng, spännande utmaning med ny anläggning, som kommer fungera på ett annat sätt än de gamla.

Vi får väl se hur det går, sex personer har sökt tjänsten.

Nu ska jag till tvättstugan och fixa lite.

Funderar hela tiden på om jag ska anmäla mig till Paris Maraton eller ej. Just nu känns det lite tröstlöst att springa omkring i massa snö och halka och komma mer bakåt än framåt och bli blöt om fötterna efter tre minuter.
Går och hänger tvätt och tänker lite till.

Hej hopp!
http://www.mittinuet.se/files/0/0/0/0/00001096.jpg
Denne snubbe är 100 bast och världsrekordhållare för sin åldersgrupp i maratonlöpning (kan ju inte finnas jättemånga i den åldersgruppen...!)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...