Fortsätt till huvudinnehåll

Smilla och Gunilla hittar julgranar

Idag på vår promenad hittade vi säkert 100 granar som bara låg på en gräsmatta, alldeles ensamma. Inte en människa i sikte.
Rätt konstigt. Det måste ju vara rätt mycket pengar som bara låg där i gräset och skräpade.

hur många som helst!

man passar ju på att lukta när de ändå bara ligger där

kollar om det kommer fler....

jag gillar den här
Imorse träffade vi en katt.
Smilla älskar ju katter, och den här katten verkade rätt hund-vänligt inställd, så Smilla fick lukta lite på den. Sen ville hon gärna leka, men katten tyckte det räckte med närhet och hoppade upp en bit i ett träd.

Otroligt sött att se hur glad Smilla blir när hon träffar en katt!

Sen hittade jag det här i tidningen, och blev lite illamående:

uppsittarkväll med bingolotto...asså näää, ta bort!
På jobbet får vi massa godis. Varje gång man går in i personalrummet står den där, korgen, och bara väntar på att bli uppäten. Och så tar man en. Och så en till. Och en till. Och så tänker man, "näää jäklars, jag skulle aldrig ha börjat".
Men då är det försent.

men ge oss frukt och ost och vin istället!

den röda asken innehåller skumtomtar. bläääää.
Bättre att äta riktig mat tillsammans med sin son då, som dock för det mesta är mer intresserad av sin telefon än av sin mor.
hej son

och hej hund, du är iallfall inte intresserad av nån telefon
Idag har jag köpt de sista julklapparna. Alltså tog jag mig ner på stan i sådär 30 minuter. Sen stod jag inte ut. Folk är ju inte riktigt kloka! Springer omkring och är stressade, pratar i sina smartphones och handlar vilken skit som helst.
Ska nog bli eremit så småningom.
Nu går vi ut i skogen en sväng, hunden och jag! Hej!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...