Fortsätt till huvudinnehåll

Smilla och Gunilla hittar julgranar

Idag på vår promenad hittade vi säkert 100 granar som bara låg på en gräsmatta, alldeles ensamma. Inte en människa i sikte.
Rätt konstigt. Det måste ju vara rätt mycket pengar som bara låg där i gräset och skräpade.

hur många som helst!

man passar ju på att lukta när de ändå bara ligger där

kollar om det kommer fler....

jag gillar den här
Imorse träffade vi en katt.
Smilla älskar ju katter, och den här katten verkade rätt hund-vänligt inställd, så Smilla fick lukta lite på den. Sen ville hon gärna leka, men katten tyckte det räckte med närhet och hoppade upp en bit i ett träd.

Otroligt sött att se hur glad Smilla blir när hon träffar en katt!

Sen hittade jag det här i tidningen, och blev lite illamående:

uppsittarkväll med bingolotto...asså näää, ta bort!
På jobbet får vi massa godis. Varje gång man går in i personalrummet står den där, korgen, och bara väntar på att bli uppäten. Och så tar man en. Och så en till. Och en till. Och så tänker man, "näää jäklars, jag skulle aldrig ha börjat".
Men då är det försent.

men ge oss frukt och ost och vin istället!

den röda asken innehåller skumtomtar. bläääää.
Bättre att äta riktig mat tillsammans med sin son då, som dock för det mesta är mer intresserad av sin telefon än av sin mor.
hej son

och hej hund, du är iallfall inte intresserad av nån telefon
Idag har jag köpt de sista julklapparna. Alltså tog jag mig ner på stan i sådär 30 minuter. Sen stod jag inte ut. Folk är ju inte riktigt kloka! Springer omkring och är stressade, pratar i sina smartphones och handlar vilken skit som helst.
Ska nog bli eremit så småningom.
Nu går vi ut i skogen en sväng, hunden och jag! Hej!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Positiv till överdrift?

När jag läser igenom vad jag skrivit på senaste tiden, tänker jag att ni kanske spyr på nån som är så positiv. Det känns som om jag bara skriver att jag mår jättebra och att allt är roligt och att vädret är underbart och att min mat är god och mina katter söta och min son är fantastisk. Med andra ord helt olidligt. Men....ja, det är ju så det känns nu. På ett ungefär. Vet inte hur jag ska skriva annars. Jag mår jättebra, så är det bara. Jag tror inte jag hade orkat blogga när jag mådde skit, vilket jag gjort under en ganska lång period. Så ni som eventuellt läser detta, ni får ta att jag är glad och mår bra. Men jag lovar att skriva när jag inte mår bra också. Ja, t.ex har jag mastodont-mens just nu. Men efter intensivpasset så kändes t.o.m mensen helt ok. Så var det med det. Jag lovar att skriva när allt känns såhär också!

Tröst-shopping pga snorig näsa

De här tightsen kunde jag inte låta bli att köpa. Min son höll på dö när han såg dom. Kommer inte få sällskap av honom när jag har dom på mig.....jag tyckte de var precis lagom punkiga och roliga.Kan bero på att jag är en patetisk medelålders tant som var alldeles för seriös som tonåring och nu har drabbats av självförverkligande-feber. Nåja, de är snygga ändå :) I tisdags började det. Först började grannen borra ( det gör han typ varje dag och man vet inte varifrån det kommer ) och det är inte lite fin-borrning det rör sig om utan här borras det så man inte hör när telefonen ringer eller att man har radion på. Och ALLTID på morgonen. När jag väl vaknade på detta brutala sätt, märkte jag att jag hade jätte-ont i halsen. Nåja, masade mig iväg till yogan och tänkte att allt blir bättre av lite yoga (det blir det faktiskt!) men jaha, den var inställd. Har väl aldrig hänt tidigare. Suck. Dagen kändes tung. Sjunga var det inte heller läge för med den halsen. Tackade ja till två öppningspass...

Elins hemska dag eller Allt funkar så smidigt inom EU

Det här var en helt annan dag.... Elin klämde sönder sitt pekfinger i en dörr i natt. Det blödde så mycket att taxichauffören vägrade ta henne i bilen utan ringde efter ambulans. Nageln hade lossnat och Emilia trodde att fingret verkligen var i två separata delar. Väl framme på sjukhuset konstaterades en fraktur och hon fick dropp och blev tillsagd att inte äta eller dricka eftersom hon eventuellt skulle opereras. Så småningom dök en specialist upp och sa att "ja fingret måste absolut opereras, men på ett annat sjukhus". Jaha, iväg till ett annat sjukhus. Där sa man att man kan ju inte operera utan det lilla europeiska hälsokortet, ajajaj, hur skulle det se ut. Jaha, det blev stulet tillsammans med typ allt annat i höstas, men UD- pappa ringde till Försäkringskassan som faxade (på 5 minuter!Otroligt!) till Svenska Ambassaden i Paris, som i sin tur faxade till sjukhuset. Då var väl klockan ca 13.30, och det kontor som skulle bestämma om detta skulle räknas som ett giltigt EU-h...