Fortsätt till huvudinnehåll

Veckan innan jul

Snart jul!  Inte klokt!

Tussen och jag sitter i soffan, nää ok, han ligger. Smilla ligger i hundsoffan och Roland....hm, var är Roland?

Alltid lite oroväckande när man inte ser till honom. Men han är väl trött, han springer ju runt med sin lilla boll halva nätterna. Inatt var jag tvungen att gå upp och gömma bollen, han slutade ju aldrig! Och jag hörde dunsandet mot väggen bredvid min säng alldeles för länge.

Rolle, katten som är bra på att leka ensam! Suck på det.

han ser skenbart lugn och snäll ut
Vad har annars hänt?

Igår var en sån där låååång jobbdag. Söndagarna är ju det, men det blir åtminstone bra med OB.

I lördags bakade jag lussekatter. Såhär såg det ut då:

nypenslade och snart klara för ugnen!

fina

otroligt bra bild

upptäckte roliga funktioner på min kamera

så goooooda. lätt att sätta i sig alldeles för många.

testar en till funktion. ytterligare en otroligt bra bild.
Tror jag har ordnat i princip alla julklappar. Kanske en kvar, men det känns lugnt.

På jobbet droppar folk av...Anna har börjat på Skrapan, Mona har en dag kvar och Emelie och jag jobbar denna vecka tillsammans.

Sen är det Tack å Hej leverpastej. Känns fel, onödigt och tråkigt.

Tränat har jag inte gjort ordentligt på länge känns det som. Men jag har ju mina hundpromenader/jogging/powerwalkrundor. Är ständigt trött och orkar inte riktigt mer.

Ska sätta mig och skriva ihop ett ordentligt cv på tyska.

Inspelning ska göras, och sen ska här sjungas!

är säker på att dessa älsklingar håller med!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...