Fortsätt till huvudinnehåll

Torsdagstankar

Han var inte så dum, gamle Giuseppe


Jag har just sjungit med Katrin och Gustav. Katrin är sångerska, Gustav är pianist. Så roligt att musicera tillsammans, att inte bara höra sin egen röst och stå i sin egen lilla kammare.
Det gör mig både glad och ledsen.
Sjunga är ju det jag vill. Samtidigt måste jag ju tjäna pengar och finnas i ett socialt sammanhang, men ÅH! vad jag är mig själv när jag får sjunga. Vågade mig t.o.m. på Aida. Har ju aldrig sjungit italienskt i princip, men det var kul. Verdi är härlig. Inte helt lätt, men härlig.
Kommer ihåg på gymnasiet, jag och min kompis Eva gjorde ett specialarbete om Aida, och där ingick att vi sjöng duetten Aida-Amneris. Då sjöng jag Amneris, mezzon. Det var väl senaste gången jag sjöng på den, våren 1980 typ. Och hösten 2009 är jag där igen, fast nu sjöng jag Aida. Och inte tänker jag stessa upp mig över mina hopp i repertoaren, ska sjunga La Zia Principessa (i Suor Angelica) på en konsert och det är LÅGT, men det är ok det med så länge jag är i mig själv och inte hoppar runt och anpassar mig och ändrar och fixar och donar. Slut med sån skit. Har anpassat mig way too much i mina dagar. Så här i backspegeln kan jag tycka att jag inte gjort annat än att försöka anpassa mig och vara den folk vill att jag ska vara. Precis som nån vet det. Den enda som vet nåt om mig, är väl jag.
Det där låter ju väldigt enkelt. Och det är det ju inte riktigt eftersom vi krånglar till allt så in i helvete. Men faktiskt, det ÄR enkelt. Kräver bara en väldigt stor insikt i vem man är, vilket inte är så enkelt för att vi är så förblindade av bilden av den vi vill vara istället för att se oss som vi är.
Men eftersom jag nu har tranformerats till Damen i den gröna klänningen, så är det JAG som bestämmer vem jag vill vara, och sen är jag det.
Och det är ju jättebra. Och jätteläskigt, men vem vill leva som en fegis.
:-)

Kommentarer

  1. Hej! Nu blir jag lite nyfiken! När och var ska Suor Angelica göras?? Jag är ju en obotlig operafreak. Sen kanske vi kunde hinna med att fika/luncha/dinera framöver!? Kram från Evabritt

    SvaraRadera
  2. Atta grrrrlll! Jag blir också nyfiken! Kan man gå och lyssna? Kram från Räkis

    SvaraRadera
  3. Kul att ni är intresserade, flickor! Återkommer om var och när, måste ju pejla läget först.har inte haft första repet ännu...
    Kram från mig

    SvaraRadera
  4. Suck! Vad ska en stackars mezzo göra när sopranerna, som har så mycket att sjunga ändå, dessutom snor mezzorollerna? När och var ska Du göra detta?

    Skämt åsido, så var det jätteroligt att sjunga idag. Och Du ska absolut prova på mer italienskt! Det där gör vi om!

    Stor kram!

    Katrin

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!