Fortsätt till huvudinnehåll

Mörk måndag


Det är så mörkt idag!
Klockan är över 10, men det har liksom inte blivit ljust. Lätt gjort att man känner sig lite mörk inombords också.
Jag har en längre tid känt att livet står och väger, det är som om jag står på en tröskel men inte riktigt kommer över. Jag önskar verkligen att jag kommer över den där tröskeln snart.
Det gäller inte bara sjungandet, det gäller allt möjligt. Något händer, jag tänker "åh vad skönt, äntligen går tillvaron vidare"och sen stannar allting upp. Jag vill ju känna att livet rör sig.
Det gör det ju förstås, men jag behöver något mer, jag behöver en riktig knuff ut ur det gamla och in i det nya.
Knuffa mig! Hjälp mig över tröskeln!
Plötsligt fick jag känslan att det jag ska lära mig är att jag inte ska försöka styra allting. Styr jag fel saker? Men jag vill inte bara bli passiv.
Hmm. Inte så lätt.
Går och tränar och ser vad som händer med tankarna efter det.
Men mörkt är det därute...

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!
Skicka en kommentar
Läs mer