Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

Vi var ute och sprang igen, Smilla och jag - alltså, jag blir alldeles hög av endorfiner och jag vet inte vad. Att känna hur min kropp mår bra av att röra sig samtidigt som jag ser min helt överlyckliga hund springa bland höstlov och bada i Brunnsviken, det är helt underbart. Alldeles, alldeles underbart. Innan dess målade jag naglarna, alla 20. Älskar färgkombon cerise/orange. Nu står laxen i ugnen, katterna är någotsånär lugna för ögonblicket och Smilla ha just fått sin middag. En helt perfekt söndag. Välkommen oktober och tack, september. Den ena bilden från Bellevue fick nåt slags dim-filter, vet inte varför. Svett? Fukt? Jag som kommit åt nån specialinställning? Det där lilla suddiga till höger är Smilla :-)

Härlig dag. Sov lite oroligt, är det månen som spökar igen...vet inte. Konstiga läskiga drömmar, dessemellan tung tung sömn. Vaknar inte förrän vid halv nio och känner mig då rätt borta. Men det är snabbt avhjälpt med en morgonpromenad! Och sen känns dagen ok igen. Roland, han är allt det sötaste som tänkas kan. Här kommer återigen ett gäng bilder på sötnosen. Kan inte se mig mätt. Och här slickar han det sista ur min yoghurt-skål :-)) Och så mjuk han är! Den lilla, varma kroppen som spinner när man lyfter upp honom...åh! Den andra älsklingen, alltså Smilla, har varit ute och lekt länge med sina kompisar. Vi sprang lite uppe i Vanadis, inte nån längre sträcka att springa där precis, men backigt är det iaf. När vi skulle hem, var hela vår snutt av Valhallavägen avstängd pga en brand vid hörnet Frejgatan. Brandkåren hade fällt ut en plast-rutschbana för de boende att ta sig ut genom. Mycket spännande. Nu verkar allt lugnt igen. Ska ta och göra Hirams goda l

Måste bara berätta att Smilla och jag tog en springtur vid Brunnsviken. Det började regna, men vad gjorde det, det var underbart skönt :) Vid Bellevue kunde hon springa lös, åh, vilken glad hund jag har! Det var en av de bästa stunderna med henne hittills. Det var väl ungefär allt jag ville. Ute i naturen med en glad, fri hund, kan det bli bättre? Knappast! Och det kändes toppen att springa utan att hålla i kopplet. Stor skillnad. Känns lovande! Utsikt från Bellevues högsta punkt! En glad en :)

Det gick jättebra att ta med Smilla till Li igår. Hon kunde slappna av och njuta efter en stund, åt sin mat, låg bredvid mig, blev klappad och hade det allmänt skönt. Lis katt Titus var framme och tittade på henne, och det var ju också jättespännande. Här hemma är det också jättespännande, idag såg det ut såhär t.ex: Tussen måste nog uppfostra sin adoptivson lite Och på balkongen hittade jag detta lilla visitkort: En bajskorv. Jaha, tack för den! Idag fortsatte jag socialiseringen av Smilla med att ta med henne till Casablanca (filmuthyrning) på Sveavägen. Det gick jättebra, men sen blev det lite mycket med nån invigning av en träningsaffär och en bil med musik utanför, så vi vek av och tog en lugnare gata och gick upp i Vandislunden, och så fick hon leka av sig lite. Men vad är det för dag idag egentligen??? Jo, det är ju Elins födelsedag!!! Hurra hurra hurra! 24 år ung. Puss och kram i massor, älskade dotter, snart ses vi :) Några år sedan :)

....inte varit på yoga. Sov som en sten och vaknade 8:45, masade mig ut med Smilla och åt sen lite frukost innan det var dags att bege sig till detta ställe: Frissan! Idag var det Victoria som klippte mig. Fint blev det tycker jag. Typ såhär: Taa-daaa! Sen var Smilla och jag i Lill-Janskogen.Det är lite regnigt idag, och ikväll ska vi till Li på middag, Smilla och jag. Roland har race här hemma mest hela tiden tills han plötsligt somnar nånstans. Han är otroligt söt. Jag var på italienska garageaffären och köpte olivolja och Pecorino med peppar bl.a. Skulle kunna köpa typ allt som finns därinne. Nu har de börjat med färskt bröd från Wienerbagriet också. Jag dör. Bröd är typ det bästa jag vet. Bröd är typ anledningen till att jag springer och går så mycket med Smilla, då kan jag ju äta bröd utan att bli som en brödboll hela jag. Färsk baguette, mummmmmms! Ja, för övrigt fick jag lön i tisdags och idag hade alla räkningar dragits, denna månad bl.a kvartalshyran. Kvar på

Usel uppdatering, jag vet! Har jobbat kväll varje dag den här veckan och när jag inte har jobbat har jag tittat på vår underbart söta kattunge Roland. Vilken liten tuffing! Har redan satt sig i respekt hos Smilla, som även hålls på avstånd av Tussen, som i sin tur känner sig lite viktig och har fått nån pappa-status. Helt underbart att se hur relationerna i djurflocken förändras lite när en ny individ dyker upp för att stanna :) Igår hade jag Smilla med mig till jobbet. Det blev en rask promanad dit på morgonen à 6 km. Sen Friskvård och ytterligare 4-5 km "halvjogg", och sen hem på kvällen, 6 km igen. Alltså ca 17 härliga kilometrar avklarade. På hemvägen stannade vi till trots mörker och regn i Vandislunden för lite lek och spring med ett par tappra hundkompisar. Smilla ville inte gå hem, hon hade så mycket intryck i sig och trots allt traskande även en del överskottsenergi. Men till slut med hjälp av en bit hundgodis, kom hon iallafall. Älsklingen. Hur söt får man

...kunde inte låta bli att lägga upp den här bilden :-) Godnatt alla. Typ det enda min mamma pratar om... .

 Vi tog en sväng i Lill-Janskogen, det var höstlikt värre men vackert och lite lerigt efter det senaste dygnets regn. Men jag älskar hösten. Nu är det lördagskväll, och Jacob och jag köpte hamburgare från Tullfritt. Jättegott! Ska ta ett glas vin och titta på Inspector Lynley nu. Hejdå.

Köpt springstrumpor, en krok att haka fast Smillas koppel i så jag inte behöver hålla i kopplet när vi ska springa, öronproppar (ifall idiot-grannen fortsätter väcka halva huset kl 7.15 varje morgon) samt...eee...det var nog inget mer faktiskt. Pratat med Elin i telefon, hon satt på ett utecafé i Paris och åt lunch, det var jättefint väder (här är det regn och 10gr), torkat golven med Ajax eucalyptus och bakat en kaka med äpplen, päron och mandelmassa för imorgon kommer Effie och Denize på middag. Smilla har lekt med bästisen Zeke och nu ska vi ta en liten runda innan middagen. Imorgon är det yoga, städning och laga mat till vår lilla middag. Och på måndag kommer, med största sannolikhet, lille Roland :) Det var allt för nu, få se om det händer nåt mer roligt idag. Annars hör ni mer om the fabulous life of Gunilla en annan dag. Tjing! Lördagslyx

Idag känns allt mycket, mycket bättre. Den där obeskrivliga tröttheten börjar lämna kroppen, jag gick på yoga i morse, vädret var återigen sådär ont-i-hjärtat-vackert och sen fick Smilla leka med sina hundkompisar i en och en halv timme. Nu har jag tvätt i maskinen, djuren vilar, radion står på och jag har sjungit Kindertotenlieder. De är ju bara så fruktansvärt sorgliga...men underbara att sjunga. Nu är det röstvård och balans i det vokala uttrycket som gäller :) Nån gång ska väl även jag mogna...typ. Förresten har Lilla Lammet blivit mördat idag av Smilla, aka Vargen. Efter, ja, vad kan det vara...47 år på denna jord, tog livet idag plötsligt slut på ett grymt sätt :(( Här kommer bildbevis från massakern. Ligger något i det... Lammet in memoriam

Jaha, efter en timmes sjungande var jag pigg igen. Kanske det som fattas...att göra det jag egentligen vill göra. Inte stå och vara service-personal. Ja, jag vet inte. Stackars pianisten fick öronsprång efter ett par minuter, försökte trycka in sitt headset i brist på öronproppar, sprang ut, fick tag på en nyckel till biblioteket (vi var på Operahögskolan) och fick tag på ett andra klaverutdrag och sen kunde vi köra utan att jag behövde sjunga honom rakt in i örat. Roligt var det. Vi ska sjunga Strauss-sånger och Mahler och sånt. Inte värsta extremist-repertoaren. Imorgon ska jag gå på yoga, måste bestämma mig för att orka bara. Jag är ju så trött efter kvällsjobb, men ikväll kan jag lägga mig i tid. Här vare högintressanta nyheter, tjohej på det liksom! Snart kvällsprommis, sen zzzzzz. Drömde förresten att jag bodde på adressen Kinaringen 7. Jamen visst. Och att jag satt i en soffa bredvid Trevor Eve (Mördare okänd-snubben) och ville gärna luta mig mot honom. My life is intere

Jag tycker jag är så ovanligt trött. Jag har jobbat tre kvällar, ok, men ändå... jag brukar ha mer energi. Orkar ju ingenting mer än det nödvändiga känns det som. Dvs jobba och gå ut med Smilla. Idag är det återigen sådär smärtsamt vackert väder, sådär som att hösten visar all sin skönhet för att vi små människor ska ha något att leva av när dagarna blir kortare och kortare. Fantastiskt underbart vackert. Vi var i Vandislunden, och båda Smillas älsklingshundar var där, nämligen Massai ( Rhodesian Ridgeback) och Zeke ( Weimaraner/Dobermann). Detta innebar att de kunde leka som galningar, tumla runt, dra i pinnar, gräva gropar och jaga varann hur mycket som helst. Helt underbart att titta på! Smilla är så glad och framåt och tuff och gullig. Det känns otroligt bra :) Igår var det en verksamhetsplaneringsdag på F&S´kontor. Vi delade in oss i grupper och tänkte till. Faktiskt kändes det väldigt viktigt och meningsfullt, jag tror vi fick fram väldigt viktiga saker om Friskis´värdering

Onsdag. Känns höstigt idag, och jag har återigen ett stängningspass framför mig. Idag hade jag Smilla med mig hela långa dagen på jobbet. Hon var så trött när vi kom hem, att hon gick in i mitt rum där det var mörkt, lade sig på sängen och somnade :) Sötnosen. Det gick jättebra i varje fall att ha henne med, det blev mycket promenerande. Förutom att gå dit och hem ( ca 12 km ) tog vi en timme friskvård och gick längs med Årstaviken bort till Eriksdalsbadet ungefär. Väl allra längst bort, började det spöregna. Såklart. Men Smilla var glad ändå, och tog även ett par dopp längs med strandpromenaden. Inte konstigt att hon var trött när vi kom hem! Sammanlagt knatade vi nog en sisådär 17 km igår, plus alla lukter, intryck och nya människor hon tog in under dagen. Idag har vi först Verksamhetsplanering och sen receptionsjobb. Sen är jag ledig i fyra härliga dagar, då ska jag yoga, sjunga och ha det skönt och springa med Smilla. Gud vad jag tjatar om denna hund... :-) Nu ska vi snart gå

Nää, nu är det dags för en ny approach på livet tycker jag. Massa jobbiga händelser har passerat, jag har överlevt, fortfarande övertygad om att det är sjunga jag vill. Så då är det väl bara att jobba på, mot målet, eller hur? Tänker mig att jag ska se livet som ett enda stort KBT-tillfälle. Allt jag är med om är ett tillfälle att träna på just den situationen :) Smilla och jag var vid Brunnsviken idag, vid Bellevue kunde jag ha henne lös och hon var så duktig och så otroligt uppmärksam på mig. Världens finaste!   Tyckte den här kattbilden var ganska rolig, på tal om ingenting typ. I förmiddags tog jag en liten tur till Stadium och handlade för presentkortet jag fick av Jacob på min födelsedag. Det blev världens skönaste byxor från Adidas, svarta med ränderna i finfina färger. De har suttit på sen dess. Fina färger va! Efter promenaden har jag och Tussen suttit på balkongen litegrann ,det är fortfarande underbart skönt i solen. Jag har li

Stora Utbildningsdagen var det idag, denna gång på GIH. Det tog mig ca 5 minuter att komma dit. Me like. Det var osannolikt smärtsamt vackert väder, och som alltid fick jag klaustrofobi när jag tvingades vara inomhus. Nåja, det var (nästan) bara att bita ihop (hatar det uttrycket!) och gilla läget (hatar det uttrycket också). Körde först ett Core-pass, visst, bra och sådär, men det går ju inte upp emot att springa i skogen med Smilla...Sen var det lunch, fick oväntat sällskap av M, trevligt och lite knasigt som vanligt, sen körde vi (=Hornstullstjejerna) Grundfys, jättebra pass, glömde nästan bort att jag hellre ville vara utomhus. Sen var det lite jobb, men kunde inte riktigt acceptera att jag var inne och det fina vädret var ute....så jag smet ut lite och fotade. Hurra, jag är ute det där vildvinet är fantastiskt vackert... Sen rymde jag på riktigt, lite innan jag skulle. Det fanns inte mer att göra. Ut med Smilla, lek i Vandislunden. Åh vad jag älskar min hund

Storm och regn, men det var härligt att vara ute med Smilla trots att händerna blev stela av köld. Nästa promenad blir det handskar! Nu känns allt lite bättre. Jag är kanske väldigt dålig på att tackla motgångar, jag vet inte. Men det kom så mycket på en gång, och jag har väldigt svårt att acceptera att hela mitt sjungande skulle vara över. Har även svårt att dra en gräns mellan vad som är ovilja att acceptera fakta och vad som är brist på aktivitet från min sida. Jag menar såhär: Ska jag helt enkelt bara inse att inga mera sångjobb dyker upp så långt ögat når eller ska jag kämpa lite hårdare? En valkyria ger väl aldrig upp, eller hur? Jag lutar ju åt att kämpa lite hårdare, men samtidigt vill jag ju vara realistisk. Jag kanske låter som en kärring med fladdervibrato fastän jag inte fattar det och ingen vågar säga något. Hmm. Måste ta ett snack med någon jag verkligen litar på. Men vem...? Har några kandidater. Får fundera lite till. Och så kanske sätta igång med någo

Dagens rätt Fortfarande snorig. Ställer in tjejmiddagen ikväll, är inte alls i form :(( Det regnar och blåser och snorungen under har sin musik på så högt att vår lägenhet vibrerar. Just nu har jag mest lust att gå ner och skjuta honom. Ouppfostrade självupptagna dumskalle. Sådär ja. Nu känns det lite bättre. Inte blev det nån yoga heller, näsan rinner ju bara och det hade känts jobbigt att stå i Hunden och massa annat. Så jag sitter här hemma och tänker över livet. Vet inte var jag ska börja riktigt. Plötsligt känns det som allt ramlade ihop ytterligare lite till. Och så förkylningen som gör att jag inte ens kan träna som vanligt. Blä blä blä blä. Imorgon är det Stora Utbildningsdagen på GIH. Det är nära dit iallafall :) Hoppas verkligen jag är pigg och kan träna, har anmält mig till Core Passion med en av mina favoriter, Tina, och sen Grundfys med en annan favvo, Erik. Nu slutade snorungens musik därnere, hurra. NEJ nu börjar den igen. Nu låter det som den kommer upp genom