En gång för länge,längesedan |
Det känns både längesen och inte längesen. Det konstigaste är att tänka att "min" Jacob inte ens fanns så, och Elin var inte ens tre år fyllda. Och ändå minns hon honom så väl, sin kära kära morfar.
Jag var väldigt trött idag också och tänkte in i det sista att jag inte orkade gå på yoga, men jag hade ju sagt till Charlotte att jag skulle komma, så jag gick dit och det var helt underbart. Kroppen ger efter mer och mer och jag kan vila mer och mer i positionerna. Underbart, fantastiskt, härligt.
På hemvägen skuttade Smilla och jag av vid Vanadis och lekte där en stund.
Nu har vi just ätit middag, jag ska se lite på tv och sen sova. Kvällsprommis först såklart.
Kommande vecka är lite lugnare, vad det ser ut nu iallafall. Två stängningspass, sjunga, ha elev, hälsa på katt i Kattstallet samt tjejmiddag på fredag och Utbildningsdag på lördag.
I mormors vardagsrum |
Kommentarer
Skicka en kommentar