Fortsätt till huvudinnehåll

Sista dagen i september

Härlig dag.
Sov lite oroligt, är det månen som spökar igen...vet inte. Konstiga läskiga drömmar, dessemellan tung tung sömn. Vaknar inte förrän vid halv nio och känner mig då rätt borta.

Men det är snabbt avhjälpt med en morgonpromenad! Och sen känns dagen ok igen.

Roland, han är allt det sötaste som tänkas kan. Här kommer återigen ett gäng bilder på sötnosen. Kan inte se mig mätt.




Och här slickar han det sista ur min yoghurt-skål :-))




Och så mjuk han är! Den lilla, varma kroppen som spinner när man lyfter upp honom...åh!

Den andra älsklingen, alltså Smilla, har varit ute och lekt länge med sina kompisar. Vi sprang lite uppe i Vanadis, inte nån längre sträcka att springa där precis, men backigt är det iaf. När vi skulle hem, var hela vår snutt av Valhallavägen avstängd pga en brand vid hörnet Frejgatan. Brandkåren hade fällt ut en plast-rutschbana för de boende att ta sig ut genom. Mycket spännande. Nu verkar allt lugnt igen.

Ska ta och göra Hirams goda lax till middag.

Imorgon har jag en kort arbetsdag vilket känns väldigt skönt eftersom jag är lite lagom trött på jobbet.
Jag har också bokat det sista inför min Frankrike-resa, så nu kommer jag både hem igen och till Paris från Nice. Plus att vi har nånstans att bo i Nice alla nätter, det är ju bra!

Det var allt för nu, denna sista söndag i september.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...