Fortsätt till huvudinnehåll

Bon Jovi på kvällspromenaden med mera

Igårkväll spelade Bon Jovi på Stadion, och när Smilla och jag tog vår kvällspromenad, kunde vi höra Livin´on a prayer live samtidigt som lilla vovven kissade i en buske. Intressant upplevelse :-)

Såhär ljus var himlen kl 23 på kvällen. Och BonJovi spelade för oss !
MariAnne och jag var på Harpaviljongen på eftermiddagen. Hunden lämnade jag hemma för denna gång, vi hade varit ute och sprungit i Bellevue och hon hade badat och gnagat på finfina pinnar i vattenbrynet. Så när jag gick, såg det ut såhär hemma:


Och under promenaden såg det ut såhär:

Vilken idyll, va!? Kanot och allt på det blanka vattnet. Och detta nästan i Stockholm City. Coolt.


Bästa pinnen



MariAnne slutade besöket på Harpaviljongen med att ramla i trappan, och plötsligt låg hon framför mig med huvudet före och porslinet krossades mot blomkrukorna...men det gick bra, och innan denna dramatiska händelse, hann vi både njuta av alla färger och prata om allt möjligt. Se bara!




Idag vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag är så lat ibland, jag gör ingenting annat än att gå ut med Smilla. Kanske blir det lite tvätt och träning.
Trevlig helg!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...