Fortsätt till huvudinnehåll

Ett par timmar på stan som omväxling

Skulle träffa fika-vän på Östermalmstorg idag och kom en halvtimme tidigare, så jag skulle kunna kolla lite i affärer. Kommer inte ihåg när jag gjorde det senast?! Allt jag gör är att gå i Lill-Janskogen/Brunnsvilken/Hagaparken och ska vi festa till det litegrann så går vi till Gärdet, men gå in i annan affär än Ica Roslagstull....det händer knappt längre. Det var väl i Paris senast.
Nåja, jag gick in på Åhléns där på Östermalmstorg iallafall. Det kändes inte så kul. Gick ut. Gick in på Indiska. Kändes inte så kul. Så sen gick jag in på Hemköp och se där hittade jag allt jag behövde, hårtoning, kaffe, kattmat, ja, allt utom ett duschdraperi. Och det var ju inte akut ändå. Kände mig asnöjd att de hade mitt favvokaffe för mycket billigare än på Ica. Tipp-topp!
Ja, sen mötte jag upp min fikakompis för dagen och vi gick till nåt ställe som var lite som en blandning mellan en hotellfoajé i DDR och en flygplats. Men jag gillade det. Det låg på nån gata därborta vid Hedvig Eleonora Kyrka. Vi pratade en stund om livet och lite viktiga grejer och sen cyklade jag hem igen, nöjd efter detta besök i världen utanför hundpromenaderna.
Sen sprang Smilla och jag runt i Bellevue och hon fick bada. Och sen har jag tvättat och kastat en liten blick på semifinalen innan Eurovision i Malmö på lördag.
Det är liiiite kallt ute.
Det var allt från mitt spännande liv!

Gokväll!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...