Fortsätt till huvudinnehåll

Söndag på Sveavägen

Jag har en lugn förmiddag på Sveavägen. Några är inne på Spinningpass, för övrigt händer inte så värst mycket.
En otrevlig tant kom just och frågade otroligt dumma saker och avslutade med att säga att vi alltid säger olika saker och att det aldrig stämmer vad vi säger.
Helt enormt vad negativ energi kan dra ner en. Måste putsa på min sköld, så den står emot tanter och annat av denna sort.
Ute är det strålande sensommar/höstväder och jag är lite avundsjuk på att jag inte har tid att gå/springa en långrunda med frk Hund idag.
Ska se vad jag tagit för bilder i veckan....vi kikar:

tussen är alltid redo att provsmaka det mesta som serveras vid människornas bord

den lille roland bryr sig inte nämnvärt. fast igår åt han liiiite av den fabulöst fantastiska cocosglassen från järna minsann! han har god smak, den lille
tisdagen bjöd på regn

jag stod och väntade på mina hornstullskollegor vid kornhamnstorg

vi skulle äta tapas. stod och kollade på denna figur medan jag väntade.

jag hade för en gångs skull inte träningskläder och ingen hund med mig. väldigt ovant.
nästa dag var det strålande väder igen!

det blåste enormt, men det var härligt

smilla hittade en liten pinne

adidas is my leverantör

min vackra flicka
spanar lite...såklart

kvällarna är mörka

och det känns mysigt att tända ljus

rolle har sin egen stil när han tvättar sig. bland annat.
Jaha, ja.
Nu ska jag ägna några timmar till åt motionärerna.
Trevlig söndag därute!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...