Fortsätt till huvudinnehåll

Vilken dag är det...??


Tappar helt kollen på vilken dag det är. Tänkte att det var måndag eller nåt sånt idag, men det är visst fredag. Det var det där med Trettondagen som ställde till det. Värst vad länge de där tre vise männen irrade runt. Men jag ska inte klaga, det är säkert jättesvårt att följa en stjärna.

Nåja, på måndag är det back to business igen, nästa vecka ska jag jobba på både Svea, Karolinska, Skrapan och City. Tänkte jobba på lite nu så jag kan åka en vecka till Paris i slutet av mars.

Paris, ja - Emilia åkte tillbaka i morse, Elin åker snart. Det blir tomt. Men eftersom jag alltid drabbas av stora förändringsrycket såhär i början på nya året, ska Jacob och jag ägna morgondagen åt att vända uppochner på lägenheten och byta plats på saker och ting. Jag tycker riktigt jag känner att våren stormar in. Visserligen är det -13 grader typ, men, ja...det är ljusare iallafall! Och snart är det varmare också.

Varm blev jag i förmiddags när jag tog min löprunda. Det är så otroligt vackert ute! Jag var lite snorig ( tack Elin din stora smittorisk ) men jag tog det lugnt och sprang tillochmed lite längre än vanligt. Det ska bli skönt att slippa alla kläder så småningom. Idag hade jag på mig:
-en jätteful randig långärmad tröja från typ 80-talet
-en fleecetröja
-asheta fleecelångkalsonger
-röd vindtät tomteträningsoverallsjacka
-svarta långa benvärmare
-ofattbart ful och rolig cykelmössa, funkar finfint även för löpträning
-fleccehandskar
Ja, det var väl allt. Och så skor och underkläder förstås.
Tur att ingen lär känna igen en. Vill inte förknippas med denna stass.

Nu har jag varit på biblioteket och lånat två böcker som jag inte alls hade tänkt låna men som inte gick att motstå:
"Det var inte mitt fel" av Ann Heberlein. Om ni kände min mamma, skulle ni förstå varför jag lånade den.
"Vredens kraft" av Verena Kast. Ja, om ni kände mig så skulle ni förstå varför jag lånade den, hehe.
Och så har jag börjat i klassikern " Kris och utveckling" av Johan Cullberg, som jag lånade av Helena.
2010, here I come! Jag är redo för utveckling på alla plan! Tjohoo!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...
Skicka en kommentar
Läs mer