Har sett om en av mina gamla favoritfilmer från 80-talet, "Out of Africa".
Flashbacks från ungdomstiden formligen öste över mig, åren i Berlin, Lis och Pär, mina älskade vänner, förälskelser, besvikelser, de första åren som professionell sångerska....känner mig faktiskt lite sentimental. Vad åren går!
Nu är jag dubbelt så gammal. Berlinmuren har fallit för länge sen, hela Östeuropa har rasat, jag har två vuxna barn....min dotter är nästan lika gammal som jag var då och bor i Paris.
Minnen....
Jag älskade Klaus Maria Brandauer, för han var så lik nån annan jag älskade. Fast här har han ju mest dålig hållning :)
Kommentarer
Skicka en kommentar