Fortsätt till huvudinnehåll

Uppstart

Uppstart... kan inte riktigt vänja mig vid det fula ordet.
Starta upp? Varför inte bara starta? Skit samma, idag var första dagen av två uppstartsdagar iaf.

Halv nio imorse infann jag mig på F&S Lindhagen.
Det allra jobbigaste med hela dagen var att man skulle sitta på en stol typ hela tiden. Jag kan inte riktigt sitta. När jag sitter still i mer än...ja kanske 45 minuter, känner jag mig sjuk ungefär. Jag får ont överallt, det kryper i benen, rumpan, hjärnan...allt.
Och ute är det en vacker sensommardag med augustivärme och jag sitter i ett rum på Lindhagen och kan inte annat. Arrrrrgh! Klaustrofobi!

För övrigt kommer jag inte ihåg så mycket mer - vi jobbade lite i grupper och pratade om vår roll gentemot funktionärerna. Och sen pratade någon om barn och ungdomar på våra anläggningar och vi fick skutta lite till Mini-Röris (bästa stunden!).
Sen kom två snubbar från Securitas om pratade om brandsäkerhet bl.a. Mm-hmm.

Sen cyklade jag hem, gjorde hemgjort potatismos och korv och höll på att falla i koma efter en korv. Och imorgon öppnar jag, 4:30 ringer klockan. Hurra!

Jaha, ja, ytterligare ett högintressant inlägg om en dag i mitt högintressanta liv.

På tal om nåt lite mer högintressant, så är jag tydligen inne i värsta drömperioden just nu. Rätt jobbigt faktiskt, men det är bara att drömma på. Keep on dreamin´.

Mini-röris, woohooo!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Mission accomplished

Tyckte den här bilden var så söt...en Welsh Corgi har blivit mamma till några ankungar :) Idag har jag varit riktigt effektiv, först träning (jobbigt!), sen städa, fixa i badrummet, tvätta och sy gardiner. Nu ska jag ordna lite middag, det blir laxbitar marinerade i vitlök, chili, citron och oyster-sauce och till detta serveras bulgur, som J numera äter, nästan vuxen som han är. Hade ett röstmeddelande från Hundstallet på mobilen, tyvärr verkar det som om min älskling Utah gärna jagar katter....men vi ska prata lite mer så får vi se. Nu är det matlagningsdax!

Näst sista dagen av år 2017

Ingen kontinuitet på mitt bloggande överhuvudtaget. Tappar ömsom intresset, ömsom glömmer jag att bloggen ens finns. Vad har hänt sen senast? Massor. Har gått en kurs i operaregi med Kasper Holten som handledare. Om du inte vet vem han är, kan du kolla HÄR . Off the record kan jag tillägga att det var lite som att ha en operavärldens Gordon Ramsey i rummet. Lite Duracell-kanin-varning, kombinerat med (såklart) ett väldigt stort kunnande, en enorm erfarenhet av opera och en jäkla svada. Men kul! sjunga är ändå livet Gjorde ett litet inhopp som bakgrundskör/döds-sköterska i Tosca och så gymmade jag när jag hann Egon bryr sig icke! Jag fick ställa en del av mina tankar på sin spets och lärde mig att våga dra saker till sin extrem (heter det så på svenska?) och att hela tiden fråga mig själv vad det är jag vill berätta. Lustigt nog (orkar inte berätta hela historien) fick detta till slut mig att tänka att jag inte vill regissera. Hjälpa sångelever med exe...