Fortsätt till huvudinnehåll

Mamma och jag

Jag har ett komplicerat förhållande till min mamma.
Det har varit så, så länge jag kan minnas. En period av mitt liv tog det ungefär 20 sekunder från det att jag klev innanför hennes ytterdörr tills vi var osams. Det har blivit bättre, men enbart för att jag har lärt mig att kontrollera ilskan bättre och att fråga mig vem som äger problemet innan jag exploderar. Men ibland är det ju faktiskt jag som äger problemet, och då blir det jobbigt.
Jag ska inte lämna ut henne här (fast jag gärna har lust), men, ja, jag kommer aldrig vilja ha henne nära. Aldrig. Och att hon skulle ändra sig, eller ens börja reflektera över sitt eget handlande, tror jag inte på överhuvudtaget.
Återstår att hålla henne på avstånd.
Men hur lätt är det när jag är enda barnet och hon är gammal och en massa skuld och plikt och dåligt samvete och skuldbeläggande smyger sig på?
Skulle vilja klippa bandet.
Men törs inte, orkar inte,klarar inte att fatta beslutet.
Så jag får väl bita ihop (vilket hemskt uttryck) ett tag till.
Suck.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju säkert i snitt ca 7 mil/ vecka, men 42 km på ett bräde vet jag ändå inte om jag törs utsätta mig för. Jag får se efter massagen. Nu ska jag röra lite i grytan innan födelsedagsflickan ska få en innan-mi
Skicka en kommentar
Läs mer

Sol och tid att andas

Strålande vacker dag, hösten när den är som allra bäst. Tänkte gå på yoga, orkade inte. Tänkte gå på stan och titta på nya glasögon (ser dåligt), orkade inte. Vad orkade jag? Vara ute med Smilla. Somna i soffan. Gå ner till Ica i samma kvarter och handla. Jogga en liten runda vid Brunnsviken. Andas in, andas ut. Är så himla trött. Är fortfarande lite förkyld. Behöver ledighet. Snart dax för Frankrike, hurra :-) Det bästa som finns, vara ute med Smilla Det enda som störde var en joggare vi mötte (tönt med pulsklocka och kulmage) som stannade och började vifta med armarna när han såg Smilla. I Bellevue. Enda stället i hela området där det är ok att ha hunden lös. Jag sa att det är hundhalvö här. Han sa att han inte kunde veta om hon var farlig eller ej. Jag sa att jag kanske inte skulle ha henne lös om hon var farlig. Han sa att man kan aldrig veta. Jäkla dumhuvud. Spring inte på hundhalvön om du är rädd för hundar då. En sekund senare kom en cyklist. Det är förbjudet a
Skicka en kommentar
Läs mer

Zombie Friday

Headache, runny nose and feeling like a zombie. The last week hasn´t been too much fun, not only because of zombie mood. todays´mood Almost fell asleep standing up  :( I normally only drink coffee in the morning, but today was an exception... This little guy doesn´t know what  being a zombie feels like. He celebrated his 8th birthday yesterday! Nice thing though: I´ve been jogging with the dogs this week, which is kind of my own therapy against depression. Knee feels (almost) fine, and I feel soooo much better after doing it. Best therapy in the world, dogs and physical movement 💗💗 Right now, I´m relaxing in the sofa, listening to french pop music from the 1960s´. Roland loves Gilbert Becaud  😼 Jeanne 💘 Have a lovely friday!
Skicka en kommentar
Läs mer