Fortsätt till huvudinnehåll

Norrlands Guld


Tror det är i Norrlands Guld-reklamen som några stenhårda mc-snubbar kommer in på en pub, beställer Norrlands Guld och lyssnar på dansband typ i jukeboxen. Hade en liknande upplevelse idag.
Jag var på intensivpass för en ledare jag inte testat tidigare. In kommer en cool snubbe med tatueringar, säger lite coolt fåordigt att "Tja, nu kör vi lite jympa" och man tänker "shit det här blir bara hårdrock typ" och så sätter han igång musiken och det är typ Friends med Lyssna till ditt hjärta och Abba och massa dansband. Höll på skratta ihjäl mig, men på ett snällt sätt. Snubben var bra och jättegullig, passet var tufft även om det var jätteudda att köra styrka till Slippin´through my Fingers och när det var slut lade han handen på sitt hjärta och sa: Med er gick det som en dans! och log ett lite blygt leende.
Det ÄR roligare med nåt totalt oväntat än det lagomt förutsägbara.
Var glad hela dagen efter det. Och då har jag ändå varit på släktgrejen!
Men det var riktigt ok. Elin och jag flirtade loss med en jättegullig 90-åring. Mormor gav sig också in i leken, så vi var tre generationer som var på. Sån himla gullig gubbe!
Imorgon blir det pulspass. Det var längesen, kommer säkert trassla in mig i benen och skutta åt fel håll, men spelar roll.
För övrigt vill jag gärna ha en fransk bulldog. Tänkte sno en utanför Ica idag, men det kändes inte rätt. Ska be till bulldog-guden att jag hittar en eller så, som dessutom älskar katter. Håll tummarna.
Sötnosen nedanför heter Kerstin. Kan det bli sötare...?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...