Jag har firat min födelsedag igen tillsammans med gamla vänner. Den "äldsta" vännen fyllde också år helt nyligen, vi är födda samma vecka, samma år och på samma sjukhus, Södersjukhuset i Stockholm. Vi lärde känna varandra för sisådär 25 år sedan, och sen förlorade vi kontakten eftersom vi båda var ute och sjöng i världen under många år. Och så hittade vi varandra igen helt nyligen på Facebook och bestämde att ses. Fantastiskt att vi fortfarande har lika mycket gemensamt trots att vi inte har setts på så länge! Och fantastiskt med de vänner som finns kvar år efter år även när livet förändras - vad är det egentligen som gör att man förblir vän med vissa men inte med andra? Det gör mig glad och harmonisk att veta att jag har goda vänner, gamla som nya.
Jag funderar så mycket. Jag drömmer mycket. Vissa saker trodde jag inte att jag ens mindes, men tydligen bearbetas de ännu i mitt undermedvetna. Jag har lätt att tro att allting genast ska få sin förklaring eller att saker ska leda någonstans, men ibland kanske man bara ska ta in och reflektera och inte göra något av allting. Kanske livet sköter det där åt en utan att man behöver blanda sig i. Det är ganska förtröstansfullt att tänka så. Allt som SKA ske, sker också. Fast man måste göra sin del, annars springer livet och möjligheterna ifrån en. Och det är bara jag själv som är ansvarig för mitt liv.
Jag funderar så mycket. Jag drömmer mycket. Vissa saker trodde jag inte att jag ens mindes, men tydligen bearbetas de ännu i mitt undermedvetna. Jag har lätt att tro att allting genast ska få sin förklaring eller att saker ska leda någonstans, men ibland kanske man bara ska ta in och reflektera och inte göra något av allting. Kanske livet sköter det där åt en utan att man behöver blanda sig i. Det är ganska förtröstansfullt att tänka så. Allt som SKA ske, sker också. Fast man måste göra sin del, annars springer livet och möjligheterna ifrån en. Och det är bara jag själv som är ansvarig för mitt liv.
Kommentarer
Skicka en kommentar