Onsdagsläget

Onsdagen har varit en jättebra dag.
Jag var på mitt favvo-intensivpass tillsammans med E, som är nästan som en dotter, eller en lillasyster. Vi satt och pratade efteråt om allt möjligt, och det kändes så bra att kunna prata om jätteviktiga saker på ett så enkelt sätt, om den egna kroppen och hur viktigt det är att ta hand om den och på så sätt visa sig själv respekt och kärlek. Det har tagit mig så många år att komma fram till så enkla saker, men med tanke på hur vi människor behandlar oss själva, så är jag inte ensam om att krångla till det. Om inte jag kan tycka om mig själv, hur kan jag kräva av andra att dom ska tycka om mig?
Sen var det dags för lunch med min gamla, goda vän sedan så många år, även om vi inte har haft kontakt hela tiden. Vi är lite i samma situation, funderar mycket över livet och sången och andningen och tekniken och kroppen och....ja, det mesta. Det är så häftigt att det finns folk runt omkring mig som vill prata om samma saker som jag behöver prata om, som om våra energier har skickats ut och styrt ihop oss så vi plötsligt visste att det var just vi som behövde träffas just nu.
Jag lutar mer och mer åt att det inte finns någon slump, utan att allt är energi i rörelse som vi människor fångar upp vid rätt tillfälle, om vi inte helt har förträngt våra instinkter. Och det får vi inte göra, då är vi illa ute!
Försöker minnas mitt motto, att livet är enkelt, det är vi som krånglar till det. Det hjälper faktiskt att tänka så.