Fortsätt till huvudinnehåll

Jag och Boyd


Har intensivtränat och lunchat med trevlig väninna på mysigt vegetariskt ställe på Regeringsgatan.
Det är ett helt fantastiskt väder idag, klarblå himmel, sol, varmt, men man känner ändå att det är lite, lite höst i luften. Det känns lätt att andas!
Ikväll är sista delen av min engelska favoritserie just nu, Mördare okänd. Jag blev så pass involverad i förra avsnittet, att jag drömde att jag skulle vara med i serien och dessutom var ihop med huvudrollssnubben, Boyd. Hejåhå, get a life eller nåt....!
Jag skriver det här i bloggen för att jag ska våga stå för att jag är en patetisk medelålders kvinna, eller rättare sagt, att jag ska tänka att jag inte är patetisk utan bara mänsklig.
Dock skulle min son, snart 16, antagligen dö om han läste det här, men sannolikheten att det skulle inträffa är antagligen mindre än att jag faktiskt skulle vara med i serien.
Fast jag vet ju å andra sidan redan att jag är ett blockmongo. (=extremt pantad person, ett helt block av dumhet liksom).
Men sånt är livet. Blockmongo eller ej, drömma kan man ju alltid. Både om hundar, katter och om Boyd.

En cool tonåring och ett blockmongo i Parc Monceau, Paris, sommaren 2009


Kommentarer

  1. Ja, Eldis, det tar sig! :-) Fint.

    SvaraRadera
  2. Tack! Putsis & Eldis - utmanare till Friskis & Svettis :D
    (för det är väl du som skrev, vem mer kallar mig Eldis...)

    SvaraRadera
  3. Ingen annan, gissar jag. Det är jag, din vän P-räk ... :-)
    Men du måste lova en sak: Inte kalla dig själv för nedsättande saker!!! (Inte ens på skoj.)

    Kram från Putsis

    P. S. Igår var Boyd på hugget! Några drömmar på det? D. S.

    SvaraRadera
  4. Drömde inte ett dugg om Boyd i natt. Det är slut mellan oss.
    Menar du Blockmongo?
    Äsch, det var mest för att citera Jacob.
    Kram Eldis

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kontakt

Jobbhelg, hemma och lite trött nu. Fick dessutom för mig att springa fram-och tillbaka idag, kändes lite småtrögt speciellt på hemvägen, men hem kom jag. När jag hade varit hemma en stund, ringde mobilen, och det var en kontaktperson från Hundhjälpen. Efter alla dessa kontaktförsök, hörde äntligen någon av sig, jag som nästan hade gett upp. Hon var också inne på att den kattälskande hundflickan Lia skulle passa oss bra, och nu skulle hon ta reda på lite mer dagsfärsk information och höra av sig igen under veckan. Åh, vad spännande! Tänk om vi snart har en hund! Glad glad glad. Här är hon! Nu ska jag sova, imorgon blir det lunch med Sandra och sen köpa vinterskor till Jacob. Och kanske titta på en hundsele eller så :) Godnatt!

Gå på stan....

....är inte min favoritsysselsättning och redan idag, den 21 november, var julskyltningen i full gång. Tröttnade på att sitta och vänta på Jacob i Gallerian, gick ut och tog några bilder istället. Till slut kom han och blev det ett par vinterkängor och när jag kom hem fick jag en puss av min älskling Tussen. Innan dess åt jag lunch med Sandra, mysigt, och en massa hundprat! Ikväll blir det nog sushi tror jag. I det stora hela en lugn skön måndag!

Saturday

When I write the word "Saturday" in english, I always think of the song "Come saturday morning", a song that I sort of grew up with: Come Saturday morning I'm goin' away with my friend We'll Saturday-spend till the end of the day Just I and my friend We'll travel for miles in our Saturday smiles And then we'll move on But we will remember long after Saturday's gone You know what the trouble is? Trouble is that probably all the good things in life Take place in no more than a minute I mean all I did, I, I bet you At the end of seventy years should you lose someone You can sit down, you can figure the whole thing out You spent nineteen years sleepin' You spent five years goin' to the bathroom You spent thirty-five years doin' Some kinda work you absolutely hated Spent seven thousand eight hundred and Fifty-three minutes blinkin' your eyes And added to that, you got that one minute of good things Then one day yo...