Fortsätt till huvudinnehåll

Undervisning av olika slag


Jag var lite nervös innan, det var längesen sist.....

Jag började undervisa idag. Har världens gulligaste elev, en 14-årig kille.
Det var säkert en 15 år sedan jag hade sångelever senast, men nu dök det plötsligt upp några som undrade om jag gav lektioner, så jag tog det som ett tecken. Tycker egentligen att det här med undervisning inte är min grej, men eftersom det kom till mig, tänkte jag att det var någon mening med det.
Ska saker och ting inte ske, kan man anstränga sig hur mycket som helst, det händer bara inte ändå. Men när tiden är inne, så sker plötsligt ting! Egentligen ett mirakel att det fungerar på det sättet.
Innan sånglektionen var jag på yogaklassen. Bästa preparationen!
Måste återigen betona att det där med andningen, det är verkligen hemligheten.
Det känns som det är hemligheten till det mesta.
When breath control is there, mind control is possible....jajamän, det stämmer, det.
Varje asana (yogaposition) blir till en slags meditation när jag får andningen med mig. Redan nu kommer jag djupare in i ställningen och djupare in i mig själv än förra veckan. Så häftigt!
Jag har verkligen tänkt på att försöka föra in moment från yogan i sångundervisningen eftersom det har hjälpt mig så enormt mycket. Att redan från början få in i sitt medvetande att andningen är nyckeln till självkännedom och energiflöde, det är viktigt. Det är det viktigaste till och med.
Imorgon ska jag träffa offer nr 2 för att diskutera höstens upplägg. Känns jätteroligt.
Måste stoppa in en bild på en kul ekorre till sist, känner mig ungefär lika avslappnad i kroppen som han.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hiram-söndag

                                           Även en ganska stor hund vill sitta i knät ibland Söndagarna har blivit min Hiram-dag. Idag blir det Ungersk gulasch, det luktar lovande, kan jag avslöja! :) Låter töntigt och nördigt, men hennes recept har tagit matlagningen till en helt annan nivå. Jag älskar att det är enkelt, lite bohemiskt, rejält och framför allt, det blir alltid underbart gott! Hurra för Hiram :) Annars är dagen rätt trist...grått grått grått och duggregn. Enligt EU-passet fyller lilla flickan Smilla 2 år idag, och hon ska så småningom firas med leverpastej. Min egen, vackra, fina hundflicka <3 På onsdag ska jag på massage. Är helt spänd/stel i höger sida av kroppen. Knäet är konstigt och jag vet inte hur det går med maratonet. Smilla och jag går/springer ju ...

Update

Förkyld. Trött. Stel. Inget kan få mig mer ur humör än när jag inte känner mig pigg och energisk. Mitt knä har krånglat, min höft har gjort ont och min ländrygg förvandlades till en säck cement när vi gjorde halvbryggan på lunchyogan i onsdags. Idag var planen att träna, men jag är ledig och orkar inget mer än att gå en ordentlig promenad med djuren. Djuren, ja! Egon rymde förra veckan. Inte bara en liten rymning, utan han bara stack. Hundarna fick bada lite vid Brunnsviksbadet, och även Egon, som inte brukar vilja bada lika mycket som Smilla, ville skutta lite i vattnet så jag släppte kopplet. De skuttade runt lite, började jaga varann och vips så stack den lille busen upp i skogen, som ett skott, med kopplet slängandes efter sig. Smilla kom tillbaka, men Egon var försvunnen. Jag skulle leda yoga lite senare, hade ingen telefon med mig, sprang hem med Smilla, hämtade telefon och cykel, Mona kom och hjälpte mig att leta, men den lille var försvunnen. Fick ställa in yogan, ringde ...

Tosca, sprängdeg och stora skor

Hade både ont i halsen och ont i huvudet när jag vaknade. Nu känns det dock bättre. Drömde inatt att jag sprängde bilar och massa saker. Och så skulle jag göra ett inhopp som Tosca fast jag inte kunde rollen, men konstigt nog var jag inte nervös utan tänkte att "ja, ja, jag räddar ju föreställningen, dom ska vara glada att jag gör det här". Det enda som var lite jobbigt var att jag inte hann få på mig nån peruk, utan nån sprang omkring och klippte och drog i mitt hår hela tiden. Och så skulle jag ha nån annans skor, och dom passade inte. Jag hade nåt slags tofflor på mig, och dom fick jag ha under dom andra skorna. Väldigt märkligt. Minns känslan av sprängdeg i drömmen...den var mjuk och salmiakbrunaktig, ungefär som sånt där tuggummi...Jenka? Det allra märkligaste är att de senaste dagarna, igår och idag, är min rumpmuskel bra igen. Jag har ju inte gjort nånting! Det var kanske det jag skulle lära mig. Och som en följd av detta (eller kanske inte alls) har jag kunnat släppa ...